I en annan del av småland

Utdrag.

25/6 Borrefors. Att efter tre timmars färd på vägen i stekande sol, sitta i skuggan vid en sjö, med ett paket glass. Att efteråt ligga och dåsa i gräset, betraktandes den ovigt blå himmelen, de snabbt passerande få molnen, och grantoppar som dansar med vindbyarna. Ack, är inte detta lycka!
  Det skulle nog till och med kunna vara en strof från kinesen i boken.

...

25/6 Skogen. Jag är skapligt djävla trött på den här djävla skogen. Mil efter mil av planterad barrskog. Inget rinnande vatten, bara sunkigt i diken och pölar. Och all djävla knott. Var kom de ifrån? Inget hjälper på dem. Inte myggmedlet. Inte eld och rök. Och tältet är inte knottätt. De flockas till och med på anteckningsboken. Och vad i helvete vill de ha inne i örat? Och näsan.
  Ge mig öppna landskap igen. Ge mig sjöar och friskt vatten. Jag vill ut ur den här barrdjungeln.

...

28/6 Dångebo. Värmen har kommit, den riktiga. Och blåbären har kommit. I slutet av juni, är inte det tidigt? Och jag har kommit, till Dångebo, påväg till Konga, grannbyn nån kilometer bort. Konga tror jag är coolt, borde vara, med ett sådant namn.
28/6 Senare. Det fanns en mack i Konga. Det fanns en mataffär i Konga och till och med en cykelaffär i Konga. Inte dåligt, för en håla, mer än det brukar vara. Det är för övrigt vad det verkar som, en levande liten industriby, med någon verkstad, något lager och någon affär. De finns alltså. Det syns på husen dock, att det är arbetarnas by, motsatsen fanns i Dångebo, med fina trädgårdar och utbyggnader på husen. Brukarna och Sociteten?
  Det var tillbaka till dit de skulle nog, grabbarna på cykel jag frågade om vägen. Fastest way to konga? Som jag fick en iskall Ramlösa av, jordgubb/lime, sa att han hade många. Det måste betyda att han kom från sociteten iaf, om man är så välbärgad, att man har många iskalla ramlösa. Det tyckte jag iaf där och då, i värmen. Eller så var han bara barmhärtig. I vilket fall, jag var lyckligt tacksam, där och då.

...

Det är märkligt att det kan vara en och samma dag, de två första. Lite uppåt och nedåt så kan det gå. Men då brukar jag komma på att det är energibrist, och äter. Eller sömnbrist, som ovan, då rötter i ryggen eller knott i ansiktet inte låter en sova. Öppnade upp sig gjorde det dock, dagen efter, förbi Emmaboda. Även om knotten bestod ett tag, fast inte igår, då jag passerade Blekinge-gränsen, idag i Olofström. Och öppnare lär det väl bli imorgon, då jag nog redan kommit in i Skåne. Det är påfallande dock, hur landskapet ändå kan förändras, från en sida gränsen till den andra. Kanske det bara är inbillning, kanske det är just därför de är uppdelade där de är.

Det måste ha varit en sorlig syn som mött vissa förbipasserande bilar. Där jag gått i solen, stapplandes, haltandes, litet frammåtböjd, lutandes på en käpp. Men oftast med ett leende. Skoskaven har kommit och gått och kommit tillbaka. Just nu rätt så borta. Är inte heltöverrens med varken flip-flop eller joggibng-dojjor. Kinesen i boken, är Konsten att njuta av livet (1937) av Lin Yutang. Den passar mig, som handen i handsken här. Lyckan kan finnas på alla möjliga sätt. Just här, gör jag det med en iskall Ramlösa. Eller som igår inne i tältet (tak över huvudet) med en kopp te i handen, tuggandes på godis och nötter (mat). Fysiskt trygg.

Kommentar 3/7: Jag kom att tänka på, kanske det var just förfallet jag såg i Konga. Att det inte alls var en levande by. Precis som Berga innan Högsby, med förfallna palisader längs vägarna.


Dag 15

Samtal med mig själv på vägen.
-So, what did you do on midsummers eve?
-I was in Tuna, a place i Smalland.
-Oh, was it nice there?
Shrugs. -Yeah, was ok I guess. I took a dump behind the church and kept walking.

Nöden är hänsynslös. Men lite mer blev det, i Tuna. En kvart folkdans och folkmusik runt en stång, men det viktigaste av allt, och det verkade stämma för de flesta vuxna där, var kaffet och bullen.

Jag fortsätter genom inre småland, Högsby bibliotek nu. Öppna hagar och lövträdslundar. Stenmurar och trästängsel (det har ett visst namn tror jag, jag minns det inte). Idyller. Det upphålls nog mer och bättre på ett ställe och det heter Bråbo. Det är speciellt, för att det finns så mycket, så samlat. Men annars finns det överallt, lika fint, lika genuint, om inte mer. Och det är andra ställen som kommer ätsa sig kvar i på hornhinna, tror jag. Som tältplatsen innan Vimmerby. Ute i ingenstans bakom en sådd granskog, en eklund med stenbumlingar som fortsätter ända ut i vattnet, där det övergår till sand, egen beach, mitt eget slice-of-heaven. Eller den porlande skogsbäcken där jag svalkade mig på vägen igår, med de överhängande träden som gjorde den nästan svart, inget man lägger märke till i den ljusa gassande solen runtomkring. Sådana ställen, som inte finns utpekade med pilar och märken, som man bara kommer till helt oplanerat.

Jag kom att tänka på ett citat här om dagen ute på vägen, från tv-serien Heroes av alla ställen. Det var om hur man lever ett rättfärdigliv, kontra vara lycklig. För att leva rättfärdig, måste man ständigt tänka på det förflutna och på framtiden. Lida med det som har hänt, av en själv eller andra, tänka på orsakerna som har fått den vissa verkan, konsekvensen. Och ständigt, i varje ögonblick, tänka på vad som händer av sitt agerande. Nu. Nu. Nu. För att vara helt lycklig, tänker man aldrig på det förflutna eller framtiden, aldrig på orsaker eller konsekvenser, lever ständigt i ögonblicket. Man har inget att lida för eller må dåligt för.

Jag gör på ett sätt lite samma sak tror jag, när jag går utan plan, färdig rutt. I största mån möjligt bestämmer nästa steg, i steget som kommer. Jag har inget att bli besviken över då. Inga planer som inte blev som de var tänkta. Inga framtida planer som måste uppfyllas. Allt som händer, är precis det jag vill ska hända. Som att hitta de där oplanerade ställena, kanske det är därför de kan kännas speciella. Rätt smart om jag får säga det själv. Och det får jag ju.

En första bok har blivit utläst på vägen, en bok om ensamna individer, en samling berättelser om livsöden (The lonliness of the long distance runner, A.S.). Jag undrar, om det här är min berättelse. Han som går på grusvägarna, flip-flop-flip-flop låter det från sandalerna. Som hälsar på koss'era, som lyssnar på vinden, som sover ensam i sitt lilla tält, bland tallar, rådjur och mygg, som bara har sig själv. Men som inte önskar han var någon annanstans.

Dag 10

Jag är inne på tionde dagen på fötter och sitter nu och skriver på en hijackad dator på biblioteket i Vimmerby, staden där Astrid Lindgren fortfarande lever. Förra veckan, i början, var det bara regn och regn, humöret var därefter. Ivern jag hade då jag skuttade ut ur dörren byttes snabbt mot våta skavande fötter, och jag undrade, vad jag egentligen håller på med. Det är inte gjort för att man ska ta sig fram med fötter längre. Vägarna saknar mest hela tiden nästan helt refug. I det vädret är det heller ingen mening att stanna, för överallt är det blött, och vad ska man göra, kan inte ens läsa, skriva, teckan eller tälja, det jag brukar göra och vill göra. För allt blir blött.

Nej, det är inte kul när det regnar, så är det helt enkelt. Men när jag väl fastslagit det, så kändes det mera uppåt direkt. Sjungandes kunde jag gå vidare med plaskande fötter mot bättre tider. För de kom ju. Solen började titta fram mer och mer hela denna vecka och igår så till vida att den brände snoken till och med. Och även om molnen hopat sig idag och gjort livet surt, så vet jag att det är temporärt, det är bara jobbigt ett tag. Och jag har skaffat ett paraply, så jag kunde till och med fortsätta gå och läsa, vilket jag börjar bli riktig stabil i handen för.

Det går inte så fort som jag trott att det kunde göra, vilket dels beror på fotont, skavsår som hoppas kunna läka snart. I börjar i ivern, plöjde jag villigt genom hela skogar och över åkrar för att komma fram bästa vägen. Nu drar jag mig för att hoppa över ett dike. Men det går... jag går... Men jag har ju egentligen inget att stressa till och jag försöker ignorera demonen i mig som sätter eld i baken när jag inte kommit så långt som jag tänkt.

Jag har i alla fall slutat titta på klockan, på mobilen. Sätter på den någongång på morgonen, någongång på kvällen, men annars ligger den avstängd i ryggan. Och jag har slutat bry mig om veckodagarna, tydligen, för jag trodde det var onsdag idag, och midsommarafton först om två dagar. Men det är ju imorgon... undrar vad jag ska göra då.

Komma till skott

Jag behöver komma till skott med att börja skriva. Vet inte vad jag ska skriva riktigt, var jag ska skriva, eller hur jag ska skriva. Men det är väl bara att börja och se hur det blir...

Jag fick en idé en gång, en dröm, en vision, kalla det vad man vill. Det skulle kunnat ha sett ut något som det här, i bakgrunden, början på öken och sandyner av Sahara. Vrider man på kameran skulle man kanske se de snöklädda bergstopparna på atlas-bergen. Och man skulle kanske se mig, och bakom mig en slingrande orm av fotspår i sanden. Det är så jag vill ta mig fram, i visionen, med egna medel. I visionen fanns också att hålla det öppet. Att på förväg inte vara styrd av någon eller något annat än sig själv. Inte av tid. Inte av en given rutt. Inte av mål. Bara ta det som det som det kommer och bestämma rutt, efter varje steg som tas.

Det var dryga året sedan hägringen kom, först senaste månaderna har på heltid gått till förberedelser, skaffa utrustning. Listan med stort L ses nedan. Till höger i den ses artikeln, till vänster ses det alldra viktigaste, antalet gram. Jag fastnade ett bra tag med att tillverka tält och ryggsäck, i en månad satt jag bänkad framför symaskinen, dagar och nätter, med måttbandet virat runt halsen. När jag var klar, kom jag fortfarande på mig att plocka upp måttbandet och vira det runt halsen när jag såg det, då vet jag var det är, där är det tryggt, då känns det bra.

Jag skulle kunnat ha fortsatt sitta vid symaskinen, framför skrivbordet, skissandes, jobbandes, fixandes, pysslandes med allehanda ting i utrustningen, göra förbättringar eller skala bort. Men det var ju det där med att komma till skott. Så jag tog och gjorde det. Plockade ner allt jag hade hade klart och lite till, och började, tog första stegen ut genom dörren, bort från villan i Finspång och fortsatte. I skrivande stund i Linköping och fortsätter söderut, mot solen.

Hur långt det blir, hur länge det blir, låter jag vara öppet, så som jag ville, jag bestämmer mig i nästa steg. Men nu har jag iaf kommit till skott...

Packning

5994 Packning basvikt
1553 På kroppen
7547 Utrustning basvikt

Grund
415 Ryggsäck, egen 40-45L
924 Tält, eget 1 pers
550 Sovsäck, Mountain Hardware Phantom 45 Reg
212 Liggunderlag, cellplast
327 Kök och mat, se nedan

Kök
9 Altoholbrännare, av alu-burkar
7 Extra brännare
20 Stativ
4 Underlag, alufolie
12 Vindskydd, alufolie
80 Metakastrull, 0,8L
30 Metalock
19 Extra kärl, abbafiskbullar
7 Kastrullvärmare
35 Bränslebehållare, PET 0,5L
35 Tändsål
5 Tändstickor i Zippåse
6 Minikonservöppnare
5 Disksvamp
10 Kåsa, abbastuvning 0,2L
6 Spork
10 Små burkar, kryddor socker
6 Plastpåsar
7 Flaskhalsar för matpåsar
3 Packpåse kök, myggnät
11 Packpåse mat, myggnät+plast

Tillbehör
117 Kniv, egen slöjd
28 Kompass
82 Pannlampa Silva L4
78 Vattenbehållare, PET 1,5L+0,33L
85 Vattenrenare x2
90 Repairkit, Sykit, tråd, tygbitar, epoxy, snöre, mm
50 Tejp svart el
12 Zippåsar x4
117 Mobil+lurar
66 Mobilladdare
30 Solglas
30 Klocka
200 Pocket
63 Kartor
9 Fodral, plastfickor
200 Anteckningsbok
25 Pennor
104 Minirygga, egen
34 Extra batteri
25 Tvättmedel
14 Toapappaer i Zip
5 Liten termometer
36 Pass+kopia
5 Plånbok
11 Reservljus, värme
41 Kudde, uppblåsbar simkudde
3 Namnbricka
7 Dalahäst, SWE
5 Sandpapper
7 Packpåse x2, myggnät

Kläder
150 Underställ underdel
165 Kalsong, syntet x1, syntet/bom x2
135 Strumpor, coolmaxx x2, ull x1
385 Byxor, loppis mod
640 Skor, jogging
190 Sandaler
300 Långärm, ull varm
210 Fleece mikro
150 Tshirt, syntet
125 Linne
226 Ytterbyxa, regn itab
279 Ytterjacka, regn itab
58 Grön bomulls näsduk, handduk, mm
52 Engångsponcho
81 Halsduk, ull
42 Scarf, bomull
28 Fingervante
12 Packpåse x2, myggnät+plast

Nessesär
4 Tandborste
21 Tandkräm 15ml
5 Plackers
11 Hudsalva
35 Linser
6 Etui
28 Spegel
27 Rakdon
25 Solskydd
22 Sax
8 Pincett, fästing
22 Elastiskbinda
24 Fottejp
1 Plåster
5 Tabletter
2 Tops
12 Tvål
22 Myggmedel
2 Öronpropp
6 Packpåse, mygnät+plast

RSS 2.0